söndag 7 november 2010

Höstsignaturer



Medan oktober klär om till november

Hösten är här, för andra året i rad.
Ungefär samtidigt förra året var upplevelsen av stugan betydligt ruggigare än någonsin i år. Golvet bestod av armeringsmattor, värmeslingor och frigolitisolering. Vår stora kastanj hamlades och efteråt såg den riktigt ynklig ut där den stod i dimman. Trädgården var full av ris och grenar från hamlingen och inomhus var det kallt, stökigt och smutsigt. Först i november fick vi betonggolvet på plats men det skulle dröja ända in i maj innan golvvärmen kunde slås på. Det är nyttigt att se perspektiven när man (Kjell) tycker att renoveringen går långsamt framåt. I går kväll, medan senhösten testade temperaturerna strax under noll, satt vi i vårt ljusa, ombonade kök med ett glas vin och undrade om vi inte skulle skruva ner värmen lite i alla fall.

Dessa höstdagar har vi ägnat åt att rensa upp på tomten för vintern men också att planera för att dra in vatten och avlopp i huset. Processen med kommunen går långsamt men kanske kan vi hinna få allt grävt och inkopplat redan i år. Vi har fått alla tillstånd men än finns det detaljer i ledningsdragning som väntar på beslut. Kommunen ska först anlägga en avloppsbrunn intill tomtgränsen på vår sida av vägen och därefter kommer vår lokale grävare Sven-Erik att ta vid och gräva för själva ledningen in till huset. Vattenledningen går bara några meter från huset men avloppsledningen kräver större ingrepp och grävning en längre sträcka. Men Sven-Erik är hoppfull och tror inte alls att det kommer att ta lång tid. Det blir en helt ny fas i husets historia som det kommer att skrivas mera om här så småningom.


Inomhus fortsätter vi med att förbättra och förändra. Köket har fått tillbaka sin lampa över bordet, som inte suttit där sedan juni i fjol, och det har kommit upp några förvaringshyllor på väggen ovanför diskbänken. Väggen vid det nya elskåpet är nästan reglad och klar för att senare kläs in med råspont och gipsskivor men först ska elektrikern göra klart sin ledningsdragning till ytterbelysning och vardagsrum.



Har man inget annat för sig kan man alltid dra ut spik ur väggarna i vardagsrummet. Det finns fortfarande kvar en hel del spik som användes till att sätta upp väggpapp och tapeter med innan man senare började limma fast tapeten i stället. Alldeles till höger om fönstret mot söder hittade vi en signatur under några fastspikade tapetfragment. Kanske är det så att man tror det man vill tro och ser det man vill se men vi tror att denna signatur kan vara gjord av den målare som gjort väggmålningarna i vardagsrummet. Signaturen är i blyerts och ganska liten, ca. 2-3 cm hög och lika lång. Signaturen består av ett tydligt G och därefter ett L eller ett S eller något annat. Vi vill gärna ha hjälp med tolkningar här.
Vi tog naturligtvis en del bilder av den och senare, när vi förstorade en av bilderna, kunde vi se siffrorna 89 ovanpå G't. Vi vill tro att det är konstnärens signatur och att väggen målades 1889. Vad tror ni som läser det här? Vi kommer att lämna bilder vidare bl.a. till Linköpings museum där vi hoppas kunna få ytterligare tolkningar. Naturligtvis kan det vara något helt annat och siffrorna kanske bara vi ser men visst är det spännande att spekulera lite?



Den gångna helgen har varit generös med solsken och stjärnhimmel, blåst och stiltje, frost och milda vindar så kroppen och själen känner sig stärkta och redo för dagens små problem på jobbet nästa vecka.

onsdag 21 juli 2010

Latrinkompost - en hjärtesak



Vi som har utedass, måste någon gång bestämma oss för hur vi vill hantera latrinet när tunnan blir full. Vadstena kommun har hämtning av latrintunnor från fritidshus varannan vecka maj-september. Kostnaden per tunna är 250:- 2010. Beroende på antal tunnor kan det lätt bli 3000:- om året eller mer. Om vi räknar bort möjligheten att själv gräva ner sin latrin någonstans, eftersom det inte är lagligt, återstår att själv kompostera sin latrin. Känslan av att mera påtagligt bidra till det kretslopp som vi ingår i överväger och vi kan säkert hitta något hål att stoppa in 3000:- i årligen.
Vi ansökte hos Vadstena kommun om dispens för latrinkompostering enligt en särskild blankett som finns att ladda ner på nätet. Tillståndet beviljades och vi fick betala 600:- för handläggningen. Kommunen vill också inspektera "anläggningen" när den tagits i bruk.
Man kan välja mellan färdigbyggda komposter eller så kan man själv bygga en. Dom färdigbyggda finns att köpa för några tusen men vi bestämde att själva bygga en efter en ritning som vi hittade på hemsidan för Gästriklands återvinningscentraler: www.gastrikeatervinnare.se. Komposten ska bestå av två kärl om vardera 500 l. När det ena kärlet är fullt låter man det stå minst sex månader innan man kan använda komposten. Borgholms kommun ger följande riktlinjer:

"- Lagringstiden för latrin är olika beroende på vad mullen från latrinen ska
användas till. Det rekommenderas att latrin ska komposteras minst två år
från sista påfyllningstillfället till första gödslingen, om det ska spridas på
grönsaker som konsumeras råa och har kontakt med jorden som exempelvis
morötter. Vid spridning på övrigt som bärbuskar, potatis och majs rekommenderas
minst ett års lagring mellan sista påfyllningstillfället och första
spridningen. Vid gödsling av blomsterodling, eller annat som inte ska konsumeras,
kan lagringstiden för latrin vara kortare.

Vi valde att göra en liten modifiering av ritningen från Gästrikland och lägga till ett litet skåp för att förvara plastdunkarna som vi använder för urinseparering.
Här följer en liten bildsvit över bygget av vår kompost:


Efter att ha jämnat till marken någorlunda lade vi en stadig grund av singel, med cementplattor som stöd för benen och lite tjärpapp emellan för att hindra benen att suga upp fukt.

Brädor ska sågas till och behandlas med "Roslagsmahogny", en blandning av lika delar dalbränd tjära, rå linolja och terpentin. Till hela bygget använde vi strax över 1 l. av varje.
Ett bonus är att det luktar otroligt gott i trädgården!

Av miljöskäl använde vi bara obehandlat virke



Själva ramen ska skruvas ihop och ställas på plats för vidare montering bräda för bräda, den blir ganska tung så det är ingen bra idé att montera ihop för mycket innan man flyttar den.


Komposten måste vara tät i botten och kläs med kraftig presenning 20 cm. upp på varje lådas kant. Ett lite pilligt jobb.


Frontluckor och lock monteras. Den vänstra bilden visar en tidig lösning av lock där jag tänkt lägga på ett plasttak men som jag övergav för en något stabilare variant av plankor.


Resultatet blev så här. Ovansidan är nu täckt av vanlig takpapp. Komposten är i bruk och är kompletterad med prima daggmask från trädgården.

Den färdiga komposten har kostat någonstans mellan 1000 - 1500:- och byggtiden klarar man på en ungefär en vecka. Det har varit betydligt roligare och mera lärorikt att bygga sin egen kompost än att köpa en som är färdigbyggd.
Komposten kan också användas för köksavfall som grönsaker, skal, kaffefilter med mera men lägg inte dit kött eller fiskavfall för då lockas råttor och andra skadedjur dit. Vi har använt vår kompost i snart tre månade och den är fullständigt luktfri, sånär som på en svag doft av tjära som ännu hänger kvar.


Bilden har inte så mycket med kompostering att göra
men får hjälpa till att illustrera sommaren i Borghamn 2010
.

tisdag 22 juni 2010

Egen härd...


Några insekter som landat, gav prästkragarna en ny personlighet.


Ett av våra mål för den här sommaren har varit att göra ett fungerande och snyggt kök, som innebär att måla innertak och väggar, sätta in skåp, diskbänk, kylskåp och bygga ett skafferi. Vi har fortfarande en liten bit kvar till målet men efter tre veckor har vi kommit långt och ändå har vi ägnat tid åt några sidoprojekt -och så är det ju faktiskt semester också med en av de varmaste och soligaste somrar vi haft på många år.


Kökets fyra väggar är alla helt olika och kräver olika lösningar. En vägg tas helt upp av den murade spiskåpan och en dörr och den sidan kommer vi inte att göra något åt i år. Motsatta väggen har liggande panel av pärlspont som är i ganska dåligt skick så vi har bestämt att täcka panelen med 6 mm. renoverings-gipsskivor för att senare tapetsera den.

Väggen mot hallen är klädd med stående, obearbetade bräder som ska målas så att träets struktur kan anas igenom. Vi har valt att först ge den ett ordentligt lager grundolja eftersom väggen inte tidigare är behandlad med något. Vi hade kvar en burk grundolja från "Färgbygge", köpt hos "Robygge" i Järna, som innehåller "vegetabiliska oljor och naturhartser lösta i vegetabiliska terpentiner". Oljan tränger in bra i träet och ger en härlig doft i rummet när man lagt på den. Därefter målar vi tre lager med vit linoljefärg, första gången linolja spädd med 30% balsamterpentin, andra lagret spädes med 15% terpentin, sista lagret målas med outspädd linoljefärg. Blandningsförhållandet har vi fått från Ölands Byggnadsvård, som i sin tur fått det från Sollidens målarmästare.

Den sista väggen, där diskbänk och köksskåp ska stå, har också liggande panel av pärlspont och ett fönster mot infarten. Panelen är i ganska bra skick, så vi skrapar, spacklar och till och med kittar brädorna på en del ställen där det blivit lite större hål eller sprickor. Vi har valt att måla den väggen med en modern väggfärg, en vattenbaserad oljefärg från Alcro som heter "Servalack Aqua". Färgen ger en yta som är lätt att hålla ren och som är bättre ur miljösynpunkt att arbeta med. Den ska läggas på i tjocka lager för att kunna "flyta ihop" och ge en fin yta utan penseldrag. Färgen ser bra ut men en nackdel med den som vi lagt märke till är att ytan är väldigt hård och om den får ett slag så åker en bit av färgen bort.

Ganska snart bestämde Catharina sig för att taket också behövde skrapas fullständigt eftersom färgen satt löst och såg ut att vara av en dålig kvalité. Tre dagar tog skrapningsarbetet och det är ett otroligt skitigt jobb. Understa lagret kan vara en äggoljetempera i en grå-grön nyans, som sitter mycket hårt och får vara kvar. Vi använder samma Alcro färg till taket som till väggen men taket är helt vitt och väggnyansen kallas "tonad vit".

Valet av färg skapar vånda varje gång. Ska vi använda så traditionella färgtyper och tekniker som möjligt eller kan vi också använda moderna ersättningar? Det är mycket svårt för oss att ta ställning i varje enskilt fall och det är så gott som omöjligt för oss att bedöma vilken sorts färg det är målat med och vilken färg den är övermålningsbar med. Vi vill båda gärna ersätta det gamla, utslitna färglagret med någon traditionell färgtyp men det är mycket svårt att få den opartiska rådgivning vi helst vill ha. Oftast är vi helt i händerna på färgbutikerna i stan och där har man sällan kunskap att diskutera olika lösningar. Det vi önskar i sådana lägen är en telefonservice där man tar en bild, ställer en fråga och blir bemött av någon kunnig person, ett nytt fält för byggnadsvårdsföreningarna kanske.

Färgprov och lagning

Plötsligt en dag står det där, IKEA köket. Det är helt klart att vi inte har tillräckligt med vare sig tid eller kunskap att platsbygga hela köksinredningen, då är det betydligt enklare att skruva ihop några IKEA-skåp efter ritning. På sikt kan man alltid byta ut inredningen mot något mer personligt men nu har vi fått ett fungerande och ganska snyggt kök på en gång.

Huset har naturligtvis inga raka vinklar så det krävs
en del speciallösningar för att skåpen ska hamna i våg


Än så länge finns inte det riktiga golvet på plats, det får vänta lite tills finanserna hinner i kapp och så måste vi bestämma oss för om det ska vara sten eller trägolv i köket. Kostnaden är ungefär likvärdig men varje lösning har sina för och nackdelar. Ett stengolv har ungefär 15% högre verkningsgrad för golvvärmen så man kan använda något mindre el. Å andra sidan är materialet hårt och alltid kallt så kanske behöver man alltid ha lite värme på. Ett trägolv har något sämre verkningsgrad och rör sig mera vid temperaturväxlingar. Det kan t.om. spricka om värmen blir för hög. Men trä är ger ett mjukare och varmare intryck i sig själv och inbjuder till att gå barfota. Åsikterna går kraftigt isär, beroende på vilka "experter" man frågar men beslut kommer så småningom.
Det faktum att vi saknar det riktiga golvet gör att skåpen sitter provisoriskt och vi har pallat upp med brädbitar ca 2 cm. under skåpens ben för att simulera den slutliga höjden. Den riktiga diskbänken av ek väntar vi med att lägga in förrän golvet är på plats. Vi har tränat på att såga till en 22 mm. spånskiva så länge.

Men -vilken lättnad att ha åstadkommit ett rum för mat och avkoppling.


fredag 4 juni 2010

Spänningen stiger



14-16 maj och 4-6 juni
Man kan bara konstatera att det inte blir så stora synliga arbetsresultat när tiden för stugbesök är begränsad till en helg då och då. Normalt kommer vi fram till stugan under sena fredagseftermiddagen och åker hemåt igen på söndag eftermiddag. Trots begränsad tid har vi ändå tagit några viktiga kliv framåt.

Ett av kliven har vår elektriker tagit åt oss och mycket har blivit annorlunda. Nu är all el på nedervåningen utbytt och vi har fått värme i vårt betonggolv. Det betyder mycket för känslan av trygghet. Det tidigare elsystemet var gammalt med kablar av varierande ålder och kvalitet och dessutom var det systemet inte alls dimensionerat efter våra dagars behov av el till kylskåp, spis och andra elektriska apparater. Värmen i golvet ger oss också ett helt annat inomhusklimat. Den råa känslan i luften är borta och det är betydligt mera behagligt att gå på betonggolvet.

Köket har också börjat se ordentligt förändrat ut och vi har äntligen fått en känsla av att bygga upp i stället för att riva ner. Två av väggarna har panel av liggande pärlspont. Den ena ska vi behålla som den är, den är snart färdig för att målas efter all skrapning och spackling. Den andra har sämre kvalité och vi bestämde att klä den med 6 mm. gipsskivor, sk. renoveringsgips. Innertaket räknar vi med att bara tvätta rent, spackla där det behövs och måla på ett par lager färg till. Mellanrum och glipor i hörnorna är drevade med lin och strax innan vi åkte hem den sjätte juni kom den första gipsskivan på plats. Det känns skönt att ha synliga bevis på en ny fas i husets historia.


På de vänstra bilden ser du två olika drevningsmaterial. Överst, en äldre drevning med mossa och undertill drevning med lin.

Trädgården har exploderat i färg och form under början av juni så en hel del av tiden användes till att ansa gräsmattor och rabatter.



Ett alldeles nytt projekt har också startats bakom utedasset. Vi har valt att bygga en latrinkompost i stället för att beställa hämtning av avfallet. Kostnaden blir betydligt mindre och det känns miljömässigt riktigare att kunna använda avfallet till gödning.

Varje kommun i landet har skärpt kraven för att ta hand om latrin från alla sommarstugor och vi har fått ett godkännande av Vadstena kommun för vår lösning.

Om du är intresserarad hittar du en ritning här: http://www.gastrikeatervinnare.se/upload/Informationsmaterial/Bygg%20en%20latrinkompost.pdf